Roadmap for cardiovascular education across the European Society of Cardiology: inspiring better knowledge and skills, now and for the future

AIMS: The provision of high-quality education allows the European Society of Cardiology (ESC) to achieve its mission of better cardiovascular practice and provides an essential component of translating new evidence to improve outcomes. METHODS AND RESULTS: The 4th ESC Education Conference, held in Sophia Antipolis (December 2016), brought together ESC education leaders, National Directors of Training of 43 ESC countries, and representatives of the ESC Young Community. Integrating national descriptions of education and cardiology training, we discussed innovative pathways to further improve knowledge and skills across different training programmes and health care systems. We developed an ESC roadmap supporting better cardiology training and continued medical education (CME), noting: (i) The ESC provides an excellent framework for unbiased and up-to-date cardiovascular education in close cooperation with its National Societies. (ii) The ESC should support the harmonization of cardiology training, curriculum development, and professional dialogue and mentorship. (iii) ESC congresses are an essential forum to learn and discuss the latest developments in cardiovascular medicine. (iv) The ESC should create a unified, interactive educational platform for cardiology training and continued cardiovascular education combining Webinars, eLearning Courses, Clinical Cases, and other educational programmes, along with ESC Congress content, Practice Guidelines and the next ESC Textbook of Cardiovascular Medicine. (v) ESC-delivered online education should be integrated into National and regional cardiology training and CME programmes. CONCLUSION: These recommendations support the ESC to deliver excellent and comprehensive cardiovascular education for the next generation of specialists. Teamwork between international, national and local partners is essential to achieve this objective

Women's perspective on the COVID-19 pandemic: Walking into a post-peak phase

The pandemic of Novel Coronavirus Disease 2019 (COVID-19), caused by severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2), has provoked hundreds of thousands of deaths, resulting in catastrophe for humans.Although some insights have been garnered in studies on women, children and young adults infected with COVID-19, these often remain fragmented in literature.Therefore, we discussed the impact of COVID-19 pandemic on women, children and young patients, particularly those with underlying cardiovascular comorbidities or congenital heart disease. Furthermore, we gathered and distilled the existing body of literature that describes their cardiovascular complications and the recommended actions in favour of those patients toward the post-peak pandemic period.Although many questions still require answers, this article is sought to help the practicing clinician in the understanding and management of the threatening disease in special populations

Datoranvändandets betydelse för vuxna personer med utvecklingsstörning

Fem vuxna personer med svår utvecklingsstörning och flerfunktionshinder i en daglig verksamhet valdes ut att delta i ett datorprojekt. Personer med utvecklingsstörning kan själva ha svårt att ge uttryck för sina behov av stimulans och aktivitet. Därför är det mycket angeläget att personal i den dagliga verksamheten kan finna meningsfulla aktiviteter för målgruppen som kan stödja deras aktivitetsförmåga och självbestämmande. Projektets huvudsakliga syfte var att bidra till att skapa kunskap om datoranvändande i daglig verksamhet för vuxna personer med olika grad av svår utvecklingsstörning och flerfunktionshinder. Ett delsyfte var att belysa betydelsen av datorn som aktivitet samt att studera om personerna som aktiva verktygsanvändare i samspel med personal kunde utveckla olika förmågor. Det var viktigt att aktiviteten utformades så att varje person efter sin förmåga, kunde prova på och använda olika kommunikations- och styrsätt i interaktion med sin omgivning. För att kunna använda dator som aktivitet för målgruppen krävdes utbildning i datorkunskap, för den personal som deltog i projektet. I projektet ingick fem personal, fyra som hade sin fasta tjänst i verksamheten och en projektledare. I projektet ingick även en utomstående forskare som också var handledare till personalen. Insamling av data för målgruppen gjordes på flera sätt som exempelvis genom dagboksanteckningar och videoinspelningar av aktivitetstillfällen med dator. Intervjuer med personal gjordes före och efter projektslut. Resultaten av projektet visade att samtliga deltagande personer ökade sin aktivitetsförmåga och sitt dator- och verktygsanvändande. Det blev tydligt att den pedagogik och det förhållningssätt personal använde i samspelet med personerna hade stor betydelse för deras utveckling och bemästringsstrategier. Att personerna utvecklade alternativa bemästringsstrategier i datoranvändandet berodde sannolikt på att personalen tillät och uppmuntrade detta. Resultatet av datoranvändandet bidrog även till en ökad dator- och teknikmognad hos personalen.Godkänd; 2008; 20081212 (asga